Sammanfattning 2011

2011 var året då Tallkotten gick från att vara bebis till att bli en 1-åring.

            Det var också ett år fylld av frustration runt jakten. Jag är nu tillbaka till mina barn och ungdomsmarker. Jag fick även i våras erbjudande om en mark i mellersta sörmland som jag tackade nej till. När jag åter var beredd på egen mark, var jag inte beredd på att jaga så lite och defenitivt inte att jag skulle mötas av så mycket skuldkänslor. För fan jag är ju jägare!

       Vi har tillbringat mycket tid i skogen min familj och jag. Svampplock och korvgrillning, prommenader och pyntplockning. Vikingen går på ur och skurdagis, så han är redan en fullfjädrad skogskarl.

       jag köpte en kombi i Augusti som skulle byggas om och bli min 40-årspresent. Det projektet föll helt, så jag funderar nu på Skottland istället.

      Resultatmässigt har det varit en mindre katastrof. Visserligen sköt jag ett par hjortar i början på året samt 3 rävar nu i höstas och visst har det fallit lite fältvilt. Men sedan jag började jaga på egen mark har jag helt förlorat mitt mojjo. Totalt. mycket frusterande. Det är inte så att jag inte haft chanser. Men där man tidigare lyckats, har det nu alltid varit något litet fel. Irriterande.

      En av årets absoluta höjdpunkter hör sista hjorten jag sköt. Då hade jag Tallkotten med, knappt 7 veckor gammal.

20112 tror jag blir ett katastrofår jaktligt sett.